Om någon hittar detta... Jag var sydväst om Kolbyn när allt gick fel.
Jag trodde jag kunde ta mig tillbaka... trodde jag kunde springa ikapp natten.
Men skrattet... det följde mig. Alltid precis bakom, aldrig tystnade.
Jag försökte hålla mig i det öppna, men skuggorna blev för täta... för fort.
Nu kan jag inte se var vägen är... eller om det någonsin fanns en.
Slösa inte din tid på att leta efter mig.
Lyssna till natten när skrattet börjar... spring åt andra hållet.
